Albrecht Durer
b.May 21, 1471, Imperial Free City of Nernberg [Germany]
d.April 6, 1528, Nernberg
Albrecht Durer (May 21, 1471 ?C April 6, 1528) was a German painter, printmaker and theorist from Nuremberg. His still-famous works include the Apocalypse woodcuts, Knight, Death, and the Devil (1513), Saint Jerome in his Study (1514) and Melencolia I (1514), which has been the subject of extensive analysis and interpretation. His watercolours mark him as one of the first European landscape artists, while his ambitious woodcuts revolutionized the potential of that medium. D??rer introduction of classical motifs into Northern art, through his knowledge of Italian artists and German humanists, have secured his reputation as one of the most important figures of the Northern Renaissance. This is reinforced by his theoretical treatise which involve principles of mathematics, perspective and ideal proportions.
His prints established his reputation across Europe when he was still in his twenties, and he has been conventionally regarded as the greatest artist of the Renaissance in Northern Europe ever since. Related Paintings of Albrecht Durer :. | Adam and Eve | THe Last supper | Hans Tucher | Jabach Altar linker Flugel auben | self-portrait in a Fur-Collared Robe | Related Artists: Robert Home1752-1834
j. h. scheffelWismar 1690 - Västerås 1786
J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant.
Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt.
Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet.
När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .
Barend Cornelis Koekkoek1803-1862
Dutch
Barend Cornelis Koekkoek Gallery
Koekkoek??s own paintings reveal a careful study and synthesis of Dutch seventeenth century painters. His art is firmly rooted in the great Dutch romantic tradition established by the seventeenth-century masters: Hobbema, Cuyp, Ruisdael and Wynants. The golden light and the inclusion of travellers in his work suggests Koekkoek also admired the Dutch Italianate painters of the seventeenth century, collectively known as the Bamboccianti, especially Pieter van Laer and Jan Both.
Koekkoek imagined his pictures as the result of an ideal combination of observation and artifice. He studied art and nature with equal acuity, creating beautiful landscape paintings that celebrated the greatness of Creation. ??Koekkoek's work impresses the spectator by its power, by the firm and correct construction of the trees, by the broad, natural growth of the leaves and boughs, [and] by the careful and elaborate reproduction of the wooded landscape?? (G. H. Marius, Dutch Painters of the Nineteenth Century, Woodbridge, 1973, p. 89). Up to this day, Willem Koekkoek's work is very much favoured for the lively composition and the mood of nostalgia, in which the Dutch Golden Age seems to linger on. Just as he was during his own lifetime, Koekkoek is widely regarded as the most accomplished landscape painter of Dutch romanticism, against whose scrupulously refined paintings the work his contemporaries is measured.
|
|
|